Sexualitet – en tillgänglighetsfråga

Ett forskningsprojekt om rätten till sexualitet och sexuell hälsa i ett otillgängligt samhälle

Visa rutor

Debattartikel i Altinget

Idag har Altinget publicerat en artikel jag skrivit om några av projektets resultat:

Att äga sin sexualitet är en mänsklig rättighet – även för den med en funktionsnedsättning

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har kommuner, regioner och myndigheter ett ansvar att tillförsäkra rätten till information och stöd kring sexualitet och familjebildning. Men så är ofta inte fallet, skriver Julia Bahner, biträdande lektor vid Lunds universitet.

Du kan följa denna länk för att komma till artikeln (öppnas i ny flik).

Artikeln är baserad på en engelskspråkig, vetenskapliga publikationen (läs mer om den i ett tidigare blogginlägg, länken öppnas i ny flik).

Lättläst version finner du i detta blogginlägg (länken öppnas i ny flik).

16 mars, 2022

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lättläst: Alla har rätt till sin sexualitet

Julia Bahner är forskare vid Lunds universitet.
Hon forskar om funktionshinder
och har specialiserat sig på rätten till sexualitet
för personer med funktionsnedsättning.

I sin forskning har hon undersökt
vilka hinder som finns i samhället
för att leva ett självständigt liv
där sex och relationer också är en del.

Julia har skrivit en artikel
om vilka problem kring sexualitet
som olika funktionshinderorganisationer
har gjort projekt om.

Alla har rätt till sin sexualitet

Det finns många hinder
för personer med funktionsnedsättning
att visa sin sexualitet, bestämma om sina liv
och vara tillsammans med en partner.
Detta har både forskare och
organisationer för personer med funktionsnedsättning
visat i olika projekt.
Resultaten från projekten har varit
olika slags material med information om sex,
om att alla har rätt till sin sexualitet
och att ha relationer. 

Hindren för personer med funktionsnedsättning
finns i hur samhället fungerar
och hur tillgängligt samhället är.
Hindren finns också i regler
och i fördomar både hos allmänheten och personal.
Dessa hinder påverkar
vad personer med funktionsnedsättning
tycker om sig själva och gör dem osäkra.

Det är svårt att träffa en partner
Många personer träffar en partner i en bar,
på en konsert, en dans eller någon aktivitet
där många människor är tillsammans
för att ha roligt eller göra något.
Dessa platser och aktiviteter är ofta inte tillgängliga
för personer med funktionsnedsättning.
Då blir det svårare för dessa personer
att träffa någon att vara tillsammans med.

Aktiviteterna är också ofta på kvällen.
För att kunna vara med
behöver personen med funktionsnedsättning
kanske stöd från en medföljare.
Ofta finns det stödet bara på dagarna.
Detta är också ett hinder.

I vårt samhälle är det viktigt hur vi ser ut
och hur vi är.
Det påverkar vad vi tycker om andra människor.
Många personer med funktionsnedsättning
tycker att de är inte lika snygga som andra.
Då är det lätt att bli osäker
och osäkerheten gör det svårare att träffa en partner.

För lite information och utbildning om sex och relationer
Personer med funktionsnedsättning
får för lite information och utbildning
om hur kroppen och sex fungerar
och om relationer.
Många behöver lära sig om kroppsspråk,
hur att börja prata med någon annan, att flirta
och om att sätta gränser.

När det inte finns bra information och utbildning
är det många som inte vågar prata
med sin familj eller med personalen på gruppbostaden
om sex eller om vad de längtar efter och tycker om .

Många personer har negativa erfarenheter
Många personer med funktionsnedsättning
har blivit mobbade eller varit med om
andra negativa saker.
Då är det lätt att bli osäker
och tänka dåliga tankar om sig själv.
Negativa erfarenheter ökar risken för ohälsa.

Alla människor vill bli älskade,
få vänner och ha sex.
Om en person känner sig osäker är risken större
att bli dåligt behandlad vid en dejt.
Den risken är extra stor om dejten är via internet.

Att ha en relation och ha sex
kan vara svårt för personer som är HBTQI.
HBTQI betyder att vara homosexuell, bi-sexuell,
transsexuell eller att vara en person som är queer
eller intersexuell.

För en HBTQI-person med funktionsnedsättning
är det ännu svårare att hitta en partner.
Och det är svårt att hitta någon
att prata med om detta.
Dessa personer mår därför ofta dåligt.  

Mer stöd behövs kring sex och relationer
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning
bor i särskilda boenden.
Där får de stöd och hjälp i vardagen av personal.

I flera olika projekt så berättar många personer
hur personalen hindrar dem 
att ha sex och att ha relationer.
Personalen kan till exempel
gå in i de privata rummen utan att knacka
eller säga att dörren till rummet
alltid måste vara öppen.

Många känner att de inte har någon att prata med.
För att våga prata om sex
måste du känna dig trygg med
den person du vill prata med.
På många boenden arbetar personalen
bara en kort tid.
De slutar och nya börjar arbeta.
Då är det svårt att våga prata om sex.

Regler som hindrar att ha en relation
På ett särskilt boende kan det finnas regler om
att en partner inte får sova över.Det är ett hinder.

Men regler som finns för stöd och omsorg
kan också vara hinder
för att leva ett liv med relationer och sex
som alla andra.

Ett exempel är att
de flesta personer med funktionsnedsättning
har lite pengar.
Pengarna räcker ofta inte till aktiviteter
där hen skulle kunna träffa en partner.

Ett annat exempel är att
om du träffar en partner som bor i en annan kommun
kan kommunerna ha olika regler för stöd.
Det kan betyda att om ni gifter er
kanske din partner förlorar sitt stöd.

Rätten till sex
Det är en mänsklig rättighet
att ha relationer med andra människor
och alla har rätt till sin sexualitet.
Det är också en mänsklig rättighet
att personer med funktionsnedsättning
ska kunna vara med i samhället
och leva ett gott liv som alla andra.
Men det finns många hinder i samhället.

För att ta bort hindren måste vi öka kunskapen
om allas rätt till ett självständigt liv,
om sex och om relationer.

Det finns ett stort behov av utbildning och information
om sex och relationer 
för personer med funktionsnedsättning.
Behovet av utbildning, information och samtal
om sex och relationer är också stort
för personal som ger stöd och omsorg
och för föräldrar. Om vi tillsammans ökar kunskapen
och respekterar allas rätt till att leva ett gott liv,
då kan vi också tillsammans ta bort hindren.


Tips på hemsidor med information
om sexualitet på lättläst:

Jag är berättaren (2017–2020) av RFSL Stockholm (länk, öppnas i ny flik).

Så funkar sex (2012–2015) av Forum Skill (länk, öppnas i ny flik).


Översättning av artikeln till lättläst: Ulla Bohman, Boarve konsult (länk, öppnas i ny flik).
Översättningen har finansierats av Ottarfonden (länk, öppnas i ny flik).

15 mars, 2022

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny publikation: ”Acess to sexuality”

Framsidan av boken Accessibility denied, grönt mönster i bakgrunden.
Framsidan av boken Accessibility denied, grönt mönster i bakgrunden.

Vill du läsa detta inlägg i lättläst version kan du göra det här: länk (öppnas i ny flik).

Projektets första publikation har nu kommit, nämligen ett kapitel i en antologi som samlar texter från olika forskare med fokus på otillgänglighet: ”Accessibility Denied. Understanding Inaccessibility and Everyday Resistance to Inclusion for Persons with Disabilities”. Länk till antologin (öppnas i ny flik).

Mitt kapitel (nr 8) utgår från en studie jag gjorde i projektet där jag kartlade de projekt som genomförts av civilsamhällesorganisationer under åren 2000–2020 med fokus på sexualitet och funktionshinder. Jag gjorde en analys av rapporter, handböcker, videos och annat material som producerats i följande projekt:

Lama lemmar och torra trosor (2004–2006) av RG Aktiv Rehabilitering (länk, öppnas i ny flik).

Fördom & stolthet (2008–2011) av Forum Skill (länk, öppnas i ny flik).

En hemlighet känd av många (2009–2012) av Förbundet Unga rörelsehindrade (länk, öppnas i ny flik).

Vi andas samma luft (2009–2012) av Grunden (länk, öppnas i ny flik).

PUSS – Om kroppen, känslor och sexualitet (2011) av FUB (länk, öppnas i ny flik).

Så funkar sex (2012–2015) av Forum Skill (länk, öppnas i ny flik).

Rätten att leva mitt liv (2014–2017) av Kulturparken Uppsala (länk, öppnas i ny flik).

Funkisprojektet (2014–2017) av RFSL och RFSL Stockholm (länk, öppnas i ny flik).

Sex i rörelse (2016–2019) av RFSU Stockholm och Förbundet Unga rörelsehindrade Stockholm (länk, öppnas i ny flik).

Jag är berättaren (2017–2020) av RFSL Stockholm (länk, öppnas i ny flik).

Min analys visar att upplevelser av hinder för att uttrycka sin sexualitet finns på flera plan:

Bristande information och sexualundervisning

Psykologiska-emotionella hinder

Bristande stöd och regler som hindrar

Hinder på samhällsnivå

Många olika hinder påverkar alltså rätten till sexualitet för personer med funktionsnedsättning, oavsett vilken typ av funktionsnedsättning det gäller – fysisk, kognitiv eller intellektuell. Genomgående i de analyserade projektens materialen syns en okunskap om att rätten till sexualitet och att ha relationer är en mänsklig rättighet. Det handlar om alla människors rätt att få vara fullvärdiga medborgare och leva självständiga liv. Med andra ord är rätten till sexualitet inte enbart en privat fråga – utan i allra hösta grad politisk.

Civilsamhällesorganisationerna har i en mängd rapporter, skriftligt informationsmaterial och olika informativa filmer, visat på dessa hinder. Men det borde inte vara enbart civilsamhällets ansvar. Projektifieringen i sig är ett problem då kunskapen från enstaka projekt riskerar att försvinna när finansieringen upphört.

Kommuner, regioner och myndigheter har ett ansvar i enlighet med Funktinsrättskonventionen att aktivt arbeta med att tillförsäkra alla sin rätt till information och stöd kring sexualitet och familjebildning. Dessutom finns ett ansvar att på samhällsnivå arbeta för att minska fördomar om personer med funktionsnedsättning. I detta sammanhang är det många aktörer som behöver stå till svars för hur de uppfyller sina skyldigheter!

Här kan du läsa och ladda ner kapitlet: länk (öppnas i ny flik).

15 mars, 2022

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Webbinarium med våra resultat

I mitt forskningsprojekt har jag ett samarbete med projektet ”Min sexualitet, min rätt” som drivs av RFSU och Funktionsrätt Sverige. Mer information om det projektet på denna länk. Eftersom vi jobbar med samma frågor bestämde vi oss för att anordna ett gemensamt seminarium online (=webbinarium). Där höll vi en gemensam presentation om våra resultat. Det blev glädjande nog välbesökt med nästan 200 deltagare och vi fick många bra frågor i slutet.

Nu finns webbinariet upplagt på YouTube med textning och vi hade även med teckenspråkstolkning: Länk till inspelningen.

16 oktober, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Vill du ligga med mig då?

Bild på del av framsidan av rapporten: Ljusrosa bakgrund med ett stort, vitt hjärta som ligger på sidan. Över detta står texten Vill du ligga med mig då? i fet, brun text.
Bild på del av framsidan av rapporten: Ljusrosa bakgrund med ett stort, vitt hjärta som ligger på sidan. Över detta står texten Vill du ligga med mig då? i fet, brun text.

Så coolt att se vad ett års arbete resulterat i: rapporten ”Vill du ligga med mig då? – En kartläggning om sexuell hälsa hos personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom”. Läs hela rapporten, inklusive på lättläst, på följande länk: www.rfsu.se/funktionsratt

Väldigt glad att jag har kunnat samarbeta med RFSU och Funktionsrätt Sverige med detta! Rapporten bygger på enkäter och resultaten går helt i linje med min egen intervju-undersökning på samma tema (läs mer i tidigare inlägg här på bloggen).

Några centrala resultat:

Avsexualisering: Personer med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning upplever att de inte ses som sexuella varelser. Det tar sig uttryck i sådant som att inte bli representerad inom skolans sexualundervisning, inte få frågor om sexualitet vid vårdmöten eller att av vänner och familj antas inte vara intresserad av sex och relationer. 

Föräldraskap: Personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom har inte tillgång till samma stöd och möjligheter som andra när det kommer till möjligheten att bli och vara förälder. 

Våldsutsatthet: Personer med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för sexuellt våld, hot och trakasserier. Det behövs mer kunskap hos aktörer som arbetar med våldsprevention och bemötande av våldsutsatta, för att kunna se den dubbla utsatthet som gruppen personer med funktionsnedsättning riskerar. 

Lagstiftning och policy: I dagsläget finns inga skrivningar kring området sexuella och reproduktiva rättigheter inom de lagstiftningar som berör gruppen. Det gör att verksamheter som omfattas av lagstiftningarna ofta saknar riktlinjer för hur sexuella och reproduktiva rättigheter ska säkerställas för de personer som ingår i verksamheterna. 

(Citat från rapporten, sidorna 13–15)

Fastän resultaten visar på stora brister i den upplevda sexuella hälsan så är det viktigt att vi nu har ett så stort underlag att utgå ifrån inför fortsatt utvecklingsarbete!

30 juni, 2021

Inlägget postades i

Funktionsrätt Sverige Projekt RFSU

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Sista chansen att delta!

Ett elskåp målat i gult med röda och ljusgula blommor och andra mönster, och texten "you CAN make a difference".
Ett elskåp målat i gult med röda och ljusgula blommor och andra mönster, och texten ”you CAN make a difference”.

Perioden av datainsamling går nu mot sitt slut i projektet. Drygt 50 personer har deltagit, i olika former såsom videointervjuer via Zoom, Messenger-chat, telefon och skriftligen. Jag har nu inte längre möjlighet till intervjuer i realtid men däremot tar jag fortfarande gärna emot svar skriftligen. Dina svar kommer att anonymiseras.

Är du intresserad av att delta? Nedan ser du intervjufrågorna men du kan också klicka på följande länk för att komma till ett dokument att ladda ner, samt för att ta del av mer information om dina rättigheter som deltagare: Deltagarinformation. Sista dag att skicka in sina svar är den 31 oktober.

För information på teckenspråk följ istället denna länk för att se videos: Information på teckenspråk.

Om du undrar något kring informationen eller frågorna så kan du mejla till mig, och på samma adress skickar du in dina svar: julia.bahner@soch.lu.se

Du behöver inte besvara alla frågor, och du kan även lägga till sådant som du tycker saknas. Det kan hända att jag kontakta dig för att ställa följdfrågor men det är frivilligt att delta.

Intervjufrågor sexualitet och funktionsrätt

1. Vem är du? Hur ser din livssituation ut?

Kön:

Ålder:

Etnicitet:

Bostadsort:

Funktionalitet/diagnos: beskriv hur du påverkas av detta i vardagen, t.ex. vilken typ av otillgänglighet du möter i olika sammanhang.

Stöd eller avsaknad av stöd: får du något professionellt stöd/insats eller hjälpmedel, beskriv i så fall.

Beskriv även om du saknar något, vad önskar du hade funnits för att du skulle må bra och din vardag ska fungera?

2. Relationer och sexualitet

Relationsstatus:

Sexuell preferens/läggning:

Om du är HBTQ+: kan du vara öppen med din sexualitet/ könsidentitet? Har du upplevt problem, t.ex. diskriminering i samband med din sexualitet/ könsidentitet?

Dejting: Har du upplevtotillgänglighet, diskriminering eller andra typer av problem/hinder i samband med dejting? Kan vara på dejtingappar, krogen eller andra sammanhang.

Relationer: Om du haft sexuella relationer, har du upplevtsvårigheter relaterat till din diagnos/funktionsnedsättning/normbrytande funktionalitet?

3. Socialt nätverk och engagemang.

Är du engagerad i civilsamhället, t.ex. i en funktionsrättsorganisation, i diagnos-/funktionshinderrelaterade Facebook-grupper, eller liknande?

Om ja, har du använt dessa sammanhang för att få stöd, råd eller information kring sexualitet?

Om inte, finns det någon särskild anledning att du inte är engagerad i sådana sammanhang?

4. Information om sexualitet och funktionalitet.

Känner du till dina rättigheter till sexuell hälsa och välbefinnande?

Hur var din sexualundervisning som ung?

Var brukar du söka information kring sexualitet och funktionalitet?

Om du varit i kontakt med habilitering, hälso- och sjukvård eller liknande, har sexualitet tagits upp då?

Har det funnits sammanhang där du saknat information eller att bli tillfrågad om dina behov?

5. Förslag på förbättringar

Vem anser du är ansvarig för att driva dessa rättigheter och frågor? Tänk på olika nivåer: individ/familj, organisation/grupp, samhällsnivå. T.ex: civilsamhället, myndigheter, hälso- och sjukvård, eller varje individ själv.

Om du fick önska, vad hade varit annorlunda för att du skulle vara nöjd med din sexuella hälsa, relationer och frihet kring sexualitet? Kan gälla både i din nuvarande situation eller tidigare i ditt liv, eller hur du tänker inför framtiden.

6. Eventuella andra tankar eller kommentarer.

Skicka in dina svar i ett dokument eller direkt i mailet till: julia.bahner@soch.lu.se

Tack på förhand för ditt bidrag till forskningen om sexuell hälsa och funktionalitet!

14 maj, 2021

Inlägget postades i

Intervjuer Projektuppdatering

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Enkät om sexuell hälsa

En ljushyad hand fyller i en fråga med en svart tuschpenna. Det syns tre alternativ: en glad, en neutral och en ledsen smiley. Personen har satt en bock i rutan bredvid den neutrala smileyn.
Syntolkning: En ljushyad hand fyller i en fråga med en svart tuschpenna. Det syns tre alternativ: en glad, en neutral och en ledsen smiley. Personen har satt en bock i rutan bredvid den neutrala smileyn. Klicka på bilden för att komma till bildens källa.

Efter ett längre uppehåll i projektet har jag nyligen kommit igång igen med att intervjua de sista deltagarna. Jag söker just nu framför allt döva eller personer med hörselnedsättning/hörselskada, då denna grupp hittills är dåligt representerad bland de drygt 40 deltagarna (läs mer här).

Under tiden har RFSU och Funktionsrätt Sverige gjort en hemsida för sitt projekt Min sexualitet – min rätt och samlat in berättelser från enskilda. Jag har också bidragit till deras enkät som nu ligger ute och som alla kan svara på som har en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom: Enkätundersökning. Sista dagen är på söndag den 28:e februari. Bjud gärna in andra du tror skulle vara intresserade!

26 februari, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Intervju i ILCO-magasinet

Foto av ILCO-tidningens uppslag med min intervju. En porträttbild på mig och rubriken Kartlägger sexuell hälsa hos dem med kronisk sjukdom.
Foto av ILCO-tidningens uppslag med min intervju. En porträttbild på mig och rubriken Kartlägger sexuell hälsa hos dem med kronisk sjukdom.

I våras blev jag intervjuad av medlemstidningen för ILCO – Tarm- uro- och stomiförbundet. I detta nummer 3 av tidningen så var temat sexualitet och det fanns många bra artiklar i den, från vårdpersonals, sexologs, forskares och medlemmars perspektiv. Kan verkligen rekommenderas för den som berörs av frågorna.

Här finns mer information om förbundet och tidningen.

2 november, 2020

Inlägget postades i

ILCO Intervjuer Media

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Perspektiv på Autismspektrum

Foto från Spektrum: sex samtalskväll. Jag ses prata framme vid en whiteboard, bredvid mig sitter samtalsledare Anna Lilja på ett bord. Framför oss syns flertal personer sittandes bakifrån.
Foto från Spektrum: sex samtalskväll. Jag ses prata framme vid en whiteboard, bredvid mig sitter samtalsledare Anna Lilja på ett bord. Framför oss syns flertal personer sittandes bakifrån.

En betydande andel av mina intervjupersoner har anmält sitt intresse att delta i undersökningen för att de vill berätta om sina erfarenheter relaterade till att de befinner sig på autismspektrat. Det framkom från flera att de saknat information om sexualitet och sexuell hälsa utifrån neuropsykiatriska perspektiv, från hälso- och sjukvård, psykiatri såväl som från intresseorganisationer.

Glädjande då att Autism- och Aspergerföreningen Skåne i samarbete med RFSU Malmö nyligen har startat projektet Spektrum: Sex, som ska råda bot på okunskap och bristande information!

Under hösten arrangeras ett antal samtalskvällar och jag var inbjuden till den första att berätta om erfarenheter från mitt projekt. Mina resultat visade sig vara samstämmiga med de erfarenheter som vissa personer på samtalskvällen delade med sig av. Det handlade bland annat om osäkerhet kring kommunikation och dåligt bemötande på ”dejtingmarknaden”.

Även Ann-Helen Westerdahl som är Utvecklingssamordnare kring sexuell hälsa på Funktionsstödsförvaltningen. Hon berättade om det arbete och den information som erbjuds där, men det visade sig att även där saknas fördjupad kunskap och information kring neuropsykiatriska diagnoser. Ett nytt projekt är så kallade ”VIP-kurser för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. De handlar om självkänsla och relationer – om att göra val som man mår bra av.” Läs mer här.

Efter samtalskvällen blev jag intervjuad av Hanna Danmo på Autism- och Aspergerförbundet om mitt forskningsprojekt, läs artikeln här.


Artikel i Sydsvenskan

Foto av artikeln i papperstidningen.
Foto av artikeln i Sydsvenskans papperstidning: "På fikabordet, bland vaniljhjärtan och kaffekoppar, står tre dildos i olika färger och storlekar. Bredvid ligger en lösvagina i silikon".
Foto av artikeln i Sydsvenskans papperstidning: ”På fikabordet, bland vaniljhjärtan och kaffekoppar, står tre dildos i olika färger och storlekar. Bredvid ligger en lösvagina i silikon”.

I våras intervjuade Sydsvenskan mig om forskningsprojektet. De intervjuade även Natalie Nilsson och Becky Nelson från Sex för alla, ett projekt som RFSU Malmö och Föreningen Grunden Malmö driver. Tyvärr är artiklarna låsta men jag klistrar in texterna nedan:

Många hinder i vägen för jämlikt sexliv

För de flesta människor är sex en betydelsefull del av livet. Att få betraktas som en sexuell varelse och en attraktiv partner kan vara viktigt för identiteten. Samtidigt finns många hinder i vägen, säger Julia Bahner, sexualitetsforskare vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Julia Bahner driver ett forskningsprojekt där hon intervjuar personer som lever med olika typer av funktionsnedsättning. De vittnar om att det är långt ifrån självklart att kunna leva ut sin sexualitet. För trots att en av FN:s konventioner beskriver alla människors rätt till sexuell hälsa, finns många svårigheter längs vägen.

En del berättar om brister i sexualundervisningen. Andra om praktiska hinder, som att exempelvis kunna ta sig in på ungdomsmottagningen med permobil. Ytterligare andra vittnar om fördomar och okunskap bland personal på rehabilitering och på boenden.

– De som har stark självkänsla, och som fått höra hemifrån att de ska ta för sig, har också lättare att be om hjälp. Men många andra känner ett motstånd.Häromdagen talade hon med en medelålders kvinna som aldrig haft sex, och som kommit fram till att det ”nog inte var något för henne”.

– Att leva som blind på en mindre ort med få sociala sammanhang hade gjort det svårt att träffa potentiella partners, särskilt då hon inte använde internet.

Julia Bahner har också stött på fall, där personer med funktionsnedsättning blivit sexuellt utnyttjade av såväl nya bekantskaper som av sin stadiga partner. När de sedan vittnat har de bemötts av misstro från familj och myndigheter.

De kommande åren ska hon genomföra ett femtiotal intervjuer med personer som lever med olika typer av funktionsnedsättning. Hon hoppas att denna forskning, tillsammans med ett nystartat samarbetsprojekt mellan RFSU och Funktionsrätt Sverige, ska bidra till en förändring av attityder. I förlängningen kan också nya och tydliga riktlinjer och metoder utformas, som myndigheter kan utgå från.

– Men funktionsrättsrörelsen behöver också samarbeta kring dessa frågor så att man blir starkare tillsammans.

Sexualinformatörer ska öka öppenhet och kunskap kring sex

Alla har rätt till kunskap om sex och relationer. Det menar Natalie Nilsson, som är sexualinformatör i projektet Sex För Alla. Genom att hålla i kafékvällar och träffar på LSS-verksamheter har hon också själv lärt sig saker hon tidigare gått miste om.

På fikabordet, bland vaniljhjärtan och kaffekoppar, står tre dildos i olika färger och storlekar. Bredvid ligger en lösvagina i silikon. Att detta skulle vara pinsamt eller besvärande tillbakavisar Natalie Nilsson.

– Under träffarna använder vi dildos för att demonstrera hur en kondom ska träs på, förklarar hon.

De senaste åren har hon, i olika omgångar, varit sexualinformatör inom Sex För Alla, ett samarbetsprojekt mellan RFSU Malmö och Grunden Malmö med och för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom träffar och samtal hoppas hon kunna förmedla kunskap och öppenhet kring sex, känslor och relationer. Detta behövs. Hon minns sexualundervisningen i grundskolan som bristfällig.

– Man pratade lite om preventivmedel och om relationer. Men killarna borde ha fått veta mer om hur tjejkroppen fungerar. Hemifrån är informationen ofta sparsam, anser hon. Tjejer som får sin första menstruation får höra att de ska vara försiktiga och inte bli gravida i tidig ålder – inte mycket mer.

Natalie Nilsson menar att det finns en del fördomar kring intellektuell funktionsnedsättning och sexualitet.

– Folk kan tycka att man är trögfattad och att man inte kan lära sig något nytt. Och man kanske inte är lika lättlärd… Men det kan ju vara svårt för vem som helst att ta till sig nya saker, som exempelvis en ny sexställning. Vi är ju alla olika. Även om vi är olika, så har vi alla rätt till kunskap, tycker hon.

– Det är viktigt så att det inte känns helt främmande när du har din sexuella debut.

För fem år sedan fick hon tips om RFSU, och när hon kom till lokalerna på Södra Förstadsgatan i Malmö kände hon hur saker plötsligt föll på plats.

– Jag tyckte att det var roligt och intressant att lära sig om exempelvis preventivmedel. Det tog inte lång tid innan jag själv funderade på vilken typ som skulle passa för mig. Jag tänkte: varför sitta här och vänta? säger Natalie Nilsson.

Hon gick utbildningen för att bli sexualinformatör, där hon håller i träffar på gruppboenden och kafékvällar. Hon kommer ihåg att de första samtalen som lite trevande.

– Det var jätteskämmigt att uttala ord som kuk och fitta. Jag svalde orden eller sa dem alldeles tyst. Men vår handledare sa att vi inte skulle skämmas, att det var helt normala ord. Efter tre, fyra gånger släppte det. Jag insåg: ”Herregud, det var inte så svårt!”

Under träffarna går de igenom praktiska saker, som preventivmedel och information om sexuellt överförbara sjukdomar. Men samtalen handlar också om relationer, och då använder de ofta bildberättelser och filmer som väcker frågor och diskussioner.

Natalie Nilsson visar en bild på två personer som sitter bredvid varandra i en soffa. Är de vänner, är de ett par, eller kanske knullkompisar? Och hur definierar vi sex, egentligen? Kan kel och mys också vara sexuellt? Hon menar att personer på gruppboenden inte alltid får den sexualundervisning de har rätt till.

Becky Nelson, projektledare för Sex För Alla på RFSU Malmö, håller med:

– Folk med funktionsnedsättning saknar ofta den information och det stöd de behöver för att ha ett bra sexliv. Det finns saker som man i vanliga fall kanske kan ta upp med sina syskon eller föräldrar – men om föräldrarna behandlar dig som ett vuxet barn är det svårt att fråga dem om sexualitet.

När Natalie Nilson och de andra sexualinformatörerna kommit på besök har de alltid känt sig välkomna och blivit bemötta med respekt för sin kunskap. Ofta blir informationsmötena ett startskott för mer informella samtal om sex och relationer.Sedan Natalie Nilsson blev sexualinformatör har hon dokumenterat allt det nya hon lärt sig om sex och samlevnad.

– Det är mest för min egen skull. Jag har skrivit och memorerat för att inte glömma vad jag lärt mig.

14 augusti, 2020

Inlägget postades i

Media Projekt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg