Julia Bahner är forskare vid Lunds universitet.
Hon forskar om funktionshinder
och har specialiserat sig på rätten till sexualitet
för personer med funktionsnedsättning.
I sin forskning har hon undersökt
vilka hinder som finns i samhället
för att leva ett självständigt liv
där sex och relationer också är en del.Julia har skrivit en artikel
om vilka problem kring sexualitet
som olika funktionshinderorganisationer
har gjort projekt om.
Alla har rätt till sin sexualitet
Det finns många hinder
för personer med funktionsnedsättning
att visa sin sexualitet, bestämma om sina liv
och vara tillsammans med en partner.
Detta har både forskare och
organisationer för personer med funktionsnedsättning
visat i olika projekt.
Resultaten från projekten har varit
olika slags material med information om sex,
om att alla har rätt till sin sexualitet
och att ha relationer.
Hindren för personer med funktionsnedsättning
finns i hur samhället fungerar
och hur tillgängligt samhället är.
Hindren finns också i regler
och i fördomar både hos allmänheten och personal.
Dessa hinder påverkar
vad personer med funktionsnedsättning
tycker om sig själva och gör dem osäkra.
Det är svårt att träffa en partner
Många personer träffar en partner i en bar,
på en konsert, en dans eller någon aktivitet
där många människor är tillsammans
för att ha roligt eller göra något.
Dessa platser och aktiviteter är ofta inte tillgängliga
för personer med funktionsnedsättning.
Då blir det svårare för dessa personer
att träffa någon att vara tillsammans med.
Aktiviteterna är också ofta på kvällen.
För att kunna vara med
behöver personen med funktionsnedsättning
kanske stöd från en medföljare.
Ofta finns det stödet bara på dagarna.
Detta är också ett hinder.
I vårt samhälle är det viktigt hur vi ser ut
och hur vi är.
Det påverkar vad vi tycker om andra människor.
Många personer med funktionsnedsättning
tycker att de är inte lika snygga som andra.
Då är det lätt att bli osäker
och osäkerheten gör det svårare att träffa en partner.
För lite information och utbildning om sex och relationer
Personer med funktionsnedsättning
får för lite information och utbildning
om hur kroppen och sex fungerar
och om relationer.
Många behöver lära sig om kroppsspråk,
hur att börja prata med någon annan, att flirta
och om att sätta gränser.
När det inte finns bra information och utbildning
är det många som inte vågar prata
med sin familj eller med personalen på gruppbostaden
om sex eller om vad de längtar efter och tycker om .
Många personer har negativa erfarenheter
Många personer med funktionsnedsättning
har blivit mobbade eller varit med om
andra negativa saker.
Då är det lätt att bli osäker
och tänka dåliga tankar om sig själv.
Negativa erfarenheter ökar risken för ohälsa.
Alla människor vill bli älskade,
få vänner och ha sex.
Om en person känner sig osäker är risken större
att bli dåligt behandlad vid en dejt.
Den risken är extra stor om dejten är via internet.
Att ha en relation och ha sex
kan vara svårt för personer som är HBTQI.
HBTQI betyder att vara homosexuell, bi-sexuell,
transsexuell eller att vara en person som är queer
eller intersexuell.
För en HBTQI-person med funktionsnedsättning
är det ännu svårare att hitta en partner.
Och det är svårt att hitta någon
att prata med om detta.
Dessa personer mår därför ofta dåligt.
Mer stöd behövs kring sex och relationer
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning
bor i särskilda boenden.
Där får de stöd och hjälp i vardagen av personal.
I flera olika projekt så berättar många personer
hur personalen hindrar dem
att ha sex och att ha relationer.
Personalen kan till exempel
gå in i de privata rummen utan att knacka
eller säga att dörren till rummet
alltid måste vara öppen.
Många känner att de inte har någon att prata med.
För att våga prata om sex
måste du känna dig trygg med
den person du vill prata med.
På många boenden arbetar personalen
bara en kort tid.
De slutar och nya börjar arbeta.
Då är det svårt att våga prata om sex.
Regler som hindrar att ha en relation
På ett särskilt boende kan det finnas regler om
att en partner inte får sova över.Det är ett hinder.
Men regler som finns för stöd och omsorg
kan också vara hinder
för att leva ett liv med relationer och sex
som alla andra.
Ett exempel är att
de flesta personer med funktionsnedsättning
har lite pengar.
Pengarna räcker ofta inte till aktiviteter
där hen skulle kunna träffa en partner.
Ett annat exempel är att
om du träffar en partner som bor i en annan kommun
kan kommunerna ha olika regler för stöd.
Det kan betyda att om ni gifter er
kanske din partner förlorar sitt stöd.
Rätten till sex
Det är en mänsklig rättighet
att ha relationer med andra människor
och alla har rätt till sin sexualitet.
Det är också en mänsklig rättighet
att personer med funktionsnedsättning
ska kunna vara med i samhället
och leva ett gott liv som alla andra.
Men det finns många hinder i samhället.
För att ta bort hindren måste vi öka kunskapen
om allas rätt till ett självständigt liv,
om sex och om relationer.
Det finns ett stort behov av utbildning och information
om sex och relationer
för personer med funktionsnedsättning.
Behovet av utbildning, information och samtal
om sex och relationer är också stort
för personal som ger stöd och omsorg
och för föräldrar. Om vi tillsammans ökar kunskapen
och respekterar allas rätt till att leva ett gott liv,
då kan vi också tillsammans ta bort hindren.
Tips på hemsidor med information
om sexualitet på lättläst:
Jag är berättaren (2017–2020) av RFSL Stockholm (länk, öppnas i ny flik).
Så funkar sex (2012–2015) av Forum Skill (länk, öppnas i ny flik).
Översättning av artikeln till lättläst: Ulla Bohman, Boarve konsult (länk, öppnas i ny flik).
Översättningen har finansierats av Ottarfonden (länk, öppnas i ny flik).